publicerad: 2015
frukt
frukt
substantiv
~en ~er • ätlig saftig växtdel som innehåller fröna; bära frukt ge resultat
Singular | |
---|---|
en frukt | obestämd form |
en frukts | obestämd form genitiv |
frukten | bestämd form |
fruktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
frukter | obestämd form |
frukters | obestämd form genitiv |
frukterna | bestämd form |
frukternas | bestämd form genitiv |