SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
förlama
för·­lama verb ~de ~t göra lam; bildl. beröva handlings­förmågan: ​armen var förlamad; ​en förlamande o­säkerhet
Finita former
förlamarpresens aktiv
förlamaspresens passiv
förlamadepreteritum aktiv
förlamadespreteritum passiv
förlamaimperativ aktiv
Infinita former
att förlamainfinitiv aktiv
att förlamasinfinitiv passiv
har/hade förlamatsupinum aktiv
har/hade förlamatssupinum passiv
Presens particip
förlamande
Perfekt particip
en förlamad + substantiv
ett förlamat + substantiv
den/det/de förlamade + substantiv