publicerad: 2015
gudomlighet
gud·om·lig·het
substantiv
~en ~er • äv. gudom
Singular | |
---|---|
en gudomlighet | obestämd form |
en gudomlighets | obestämd form genitiv |
gudomligheten | bestämd form |
gudomlighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gudomligheter | obestämd form |
gudomligheters | obestämd form genitiv |
gudomligheterna | bestämd form |
gudomligheternas | bestämd form genitiv |