publicerad: 2015
hjärna
hjärna
substantiv
~n hjärnor • kroppsligt organ för tänkande; skarptänkt person
Singular | |
---|---|
en hjärna | obestämd form |
en hjärnas | obestämd form genitiv |
hjärnan | bestämd form |
hjärnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
hjärnor | obestämd form |
hjärnors | obestämd form genitiv |
hjärnorna | bestämd form |
hjärnornas | bestämd form genitiv |