SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
hälta
hälta substantiv ~n hältor haltande; å­komma med haltning mest hos djur
Singular
en hältaobestämd form
en hältasobestämd form genitiv
hältanbestämd form
hältansbestämd form genitiv
Plural
hältorobestämd form
hältorsobestämd form genitiv
hältornabestämd form
hältornasbestämd form genitiv