publicerad: 2015
höns
höns
substantiv
~et; pl. ~ • höna; till höna 1
Singular | |
---|---|
ett höns | obestämd form |
ett höns | obestämd form genitiv |
hönset | bestämd form |
hönsets | bestämd form genitiv |
Plural | |
höns | obestämd form |
höns | obestämd form genitiv |
hönsen | bestämd form |
hönsens | bestämd form genitiv |