publicerad: 2015
ihågkomma
i·håg|komma
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer, imper. ‑kom • minnas: ihågkomma el. vanl. komma ihåg ngn – Formen ihågkomma används mest i betydelsen "(minnas och) hylla".
| Finita former | |
|---|---|
| ihågkommer | presens aktiv |
| ihågkoms (ihågkommes) | presens passiv |
| ihågkom | preteritum aktiv |
| ihågkoms | preteritum passiv |
| ihågkom | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ihågkomma | infinitiv aktiv |
| att ihågkommas | infinitiv passiv |
| har/hade ihågkommit | supinum aktiv |
| har/hade ihågkommits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| ihågkommande | |
| Perfekt particip | |
| en ihågkommen + substantiv | |
| ett ihågkommet + substantiv | |
| den/det/de ihågkomna + substantiv | |
| den ihågkomne + maskulint substantiv | |


