publicerad: 2015
införa
in|föra
verb
‑förde, ‑fört, pres. ‑för 1 transportera in: införa el. föra in vapen i landet2 göra allmänt brukad: införa nya regler3 göra bekant med
Finita former | |
---|---|
inför | presens aktiv |
införs (införes) | presens passiv |
införde | preteritum aktiv |
infördes | preteritum passiv |
inför | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att införa | infinitiv aktiv |
att införas | infinitiv passiv |
har/hade infört | supinum aktiv |
har/hade införts | supinum passiv |
Presens particip | |
införande | |
Perfekt particip | |
en införd + substantiv | |
ett infört + substantiv | |
den/det/de införda + substantiv |