publicerad: 2015
demoralisera
de·mor·al·is·era
verb
~de ~t • moraliskt fördärva; upplösa moralen hos trupp el. lag
Finita former | |
---|---|
demoraliserar | presens aktiv |
demoraliseras | presens passiv |
demoraliserade | preteritum aktiv |
demoraliserades | preteritum passiv |
demoralisera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att demoralisera | infinitiv aktiv |
att demoraliseras | infinitiv passiv |
har/hade demoraliserat | supinum aktiv |
har/hade demoraliserats | supinum passiv |
Presens particip | |
demoraliserande | |
Perfekt particip | |
en demoraliserad + substantiv | |
ett demoraliserat + substantiv | |
den/det/de demoraliserade + substantiv |