publicerad: 2015
diskant
disk·ant
[‑an´t]
substantiv
~en ~er • klaviatur för högre tonområde; talröst i högt tonläge; mots. 1bas 1
Singular | |
---|---|
en diskant | obestämd form |
en diskants | obestämd form genitiv |
diskanten | bestämd form |
diskantens | bestämd form genitiv |
Plural | |
diskanter | obestämd form |
diskanters | obestämd form genitiv |
diskanterna | bestämd form |
diskanternas | bestämd form genitiv |