publicerad: 2015
drömmare
drömm·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. drömmarna • särsk. till drömma 2
Singular | |
---|---|
en drömmare | obestämd form |
en drömmares | obestämd form genitiv |
drömmaren | bestämd form |
drömmarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
drömmare | obestämd form |
drömmares | obestämd form genitiv |
drömmarna | bestämd form |
drömmarnas | bestämd form genitiv |