publicerad: 2015
dyckert
dyck·ert
[dyk´‑]
substantiv
~en ~ar • spik med litet huvud
Singular | |
---|---|
en dyckert | obestämd form |
en dyckerts | obestämd form genitiv |
dyckerten | bestämd form |
dyckertens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dyckertar | obestämd form |
dyckertars | obestämd form genitiv |
dyckertarna | bestämd form |
dyckertarnas | bestämd form genitiv |