publicerad: 2015
angöring
an|gör·ing
substantiv
~en ~ar angöra
| Singular | |
|---|---|
| en angöring | obestämd form |
| en angörings | obestämd form genitiv |
| angöringen | bestämd form |
| angöringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| angöringar | obestämd form |
| angöringars | obestämd form genitiv |
| angöringarna | bestämd form |
| angöringarnas | bestämd form genitiv |


