publicerad: 2015
knega
knega
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ arbeta och sträva; gå mödosamt med krokiga knän
Finita former | |
---|---|
knegar | presens aktiv |
knegas | presens passiv |
knegade | preteritum aktiv |
knegades | preteritum passiv |
knega | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att knega | infinitiv aktiv |
att knegas | infinitiv passiv |
har/hade knegat | supinum aktiv |
har/hade knegats | supinum passiv |
Presens particip | |
knegande |