publicerad: 2015
förbinda
för·binda
verb
förband, förbundit, förbunden förbundet förbundna, pres. förbinder 1 lägga förband på sår2 förena; associera
Finita former | |
---|---|
förbinder | presens aktiv |
förbinds (förbindes) | presens passiv |
förband | preteritum aktiv |
förbands | preteritum passiv |
förbind | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förbinda | infinitiv aktiv |
att förbindas | infinitiv passiv |
har/hade förbundit | supinum aktiv |
har/hade förbundits | supinum passiv |
Presens particip | |
förbindande | |
Perfekt particip | |
en förbunden + substantiv | |
ett förbundet + substantiv | |
den/det/de förbundna + substantiv |
förbinda sig
• förplikta sig, lovaOrdform(er) förbinda sig