SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

hänge

1hänge substantiv ~t ~n 1 hängande blom­ställning2 ngt som hänger ner ofta som prydnad: ​ör­hänge

Singular
ett hänge	obestämd form
ett hänges	obestämd form genitiv
hänget	bestämd form
hängets	bestämd form genitiv
Plural
hängen	obestämd form
hängens	obestämd form genitiv
hängena	bestämd form
hängenas	bestämd form genitiv

2hän|­ge el. åld. hän|­giva verb ‑gav, ‑gett el. ‑givit, pres. ‑ger • tills. med sig:

Finita former
hänger (hängiver)	presens aktiv
hängav	preteritum aktiv
hänge (hängiv)	imperativ aktiv
Infinita former
att hänge (hängiva)	infinitiv aktiv
har/hade hängett (hängivit)	supinum aktiv
Presens particip
hängivande

hänge sig • hänge sig el. ge sig hän åt ngn/ngt helt gå upp i ngn/ngt

Ordform(er)hänge sig

SAOL

Alfabetisk lista

  hängflygning subst.
  hängfärdig adj.
  hängglidare subst.
  hängig adj.
  hängighet subst.
  hängiva
  hängivelse subst.
  hängiven adj.
  hängivenhet subst.
  hängkoj subst.
  hänglampa subst.

  Till   alla ordböcker