SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
konkret
1kon·­kret [‑kre´t] adjektiv; n. ~, ~a på­taglig, gripbar, verklig, å­skådlig: ​konkreta substantiv; ​konkret konst
Positiv
en konkret + substantiv
ett konkret + substantiv
den/det/de konkreta + substantiv
den konkrete + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de konkretare + substantiv
Superlativ
är konkretast
den/det/de konkretaste + substantiv
2kon·­kret [‑kre´t] substantiv ~et ~er konkret substantiv
Singular
ett konkretobestämd form
ett konkretsobestämd form genitiv
konkretetbestämd form
konkretetsbestämd form genitiv
Plural
konkreterobestämd form
konkretersobestämd form genitiv
konkreternabestämd form
konkreternasbestämd form genitiv