göra1göra
substantiv
~t • arbete: trälgöra; kvinnogöra| Singular |
|---|
| ett göra | obestämd form |
| ett göras | obestämd form genitiv |
| görat | bestämd form |
| görats | bestämd form genitiv |
2göra
verb
gjorde, gjort, gjord n. gjort, pres. gör konjunktiv göre • göra pannkakor; barnen hade inget att göra; göra ngn illa; Lisa satt och läste, och det gjorde Anna också; (lycksökare) göre sig ej besvär är inte önskvärda| Finita former |
|---|
| gör | presens aktiv |
| görs (göres) | presens passiv |
| göre | presens konjunktiv |
| gjorde | preteritum aktiv |
| gjordes | preteritum passiv |
| gör | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att göra | infinitiv aktiv |
| att göras | infinitiv passiv |
| har/hade gjort | supinum aktiv |
| har/hade gjorts | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| görande |
| Perfekt particip |
|---|
| en gjord + substantiv |
| ett gjort + substantiv |
| den/det/de gjorda + substantiv |
göra an
• lägga till vid brygga, gå in i hamn; ta känning med land; fästa lina: göra an el. angöra en bryggaInfinita formeratt göra aninfinitiv aktiv
Presens participangörandePerfekt participen angjord + substantiv
ett angjort + substantiv
den/det/de angjorda + substantiv
göra bort
• luraInfinita formeratt göra bortinfinitiv aktiv
Presens participbortgörandePerfekt participen bortgjord + substantiv
ett bortgjort + substantiv
den/det/de bortgjorda + substantiv
göra bort sig
• göra en svår tabbeInfinita formeratt göra bort siginfinitiv aktiv
göra ner
• trycka ner, kränka: göra ner el. (sällan) nedgöra ngn göra sig
• ta sig bra utOrdform(er)göra sig
göra sig till
• uppträda onaturligtInfinita formeratt göra sig tillinfinitiv aktiv
göra upp
1 tänka ut, skapa: göra upp el. (sällan) uppgöra en plan2 komma överens: göra upp i godo
