SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
kränkning
kränk·­ning substantiv ~en ~ar kränka
Singular
en kränkningobestämd form
en kränkningsobestämd form genitiv
kränkningenbestämd form
kränkningensbestämd form genitiv
Plural
kränkningarobestämd form
kränkningarsobestämd form genitiv
kränkningarnabestämd form
kränkningarnasbestämd form genitiv