publicerad: 2015
kröning
krön·ing
substantiv
~en ~ar kröna
Singular | |
---|---|
en kröning | obestämd form |
en krönings | obestämd form genitiv |
kröningen | bestämd form |
kröningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kröningar | obestämd form |
kröningars | obestämd form genitiv |
kröningarna | bestämd form |
kröningarnas | bestämd form genitiv |