publicerad: 2015
kunskap
kun·skap
[kun`‑]
substantiv
~en ~er • vetande, insikt; kännedom
Singular | |
---|---|
en kunskap | obestämd form |
en kunskaps | obestämd form genitiv |
kunskapen | bestämd form |
kunskapens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kunskaper | obestämd form |
kunskapers | obestämd form genitiv |
kunskaperna | bestämd form |
kunskapernas | bestämd form genitiv |