SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
backa
1backa substantiv ~n backor lång­rev​ – I sammansättn. backe-.
Singular
en backaobestämd form
en backasobestämd form genitiv
backanbestämd form
backansbestämd form genitiv
Plural
backorobestämd form
backorsobestämd form genitiv
backornabestämd form
backornasbestämd form genitiv
2backa verb ~de ~t el. köra bak­åt; rygga; minska i an­tal: ​partiet backade i opinions­mätningen
Finita former
backarpresens aktiv
backaspresens passiv
backadepreteritum aktiv
backadespreteritum passiv
backaimperativ aktiv
Infinita former
att backainfinitiv aktiv
att backasinfinitiv passiv
har/hade backatsupinum aktiv
har/hade backatssupinum passiv
Presens particip
backande
Perfekt particip
en backad + substantiv
ett backat + substantiv
den/det/de backade + substantiv
backa upp ge stöd: ​backa upp el. (sällan) uppbacka ngn
Infinita formeratt backa uppinfinitiv aktivPresens participuppbackandePerfekt participen uppbackad + substantivett uppbackat + substantivden/det/de uppbackade + substantiv