SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
mangel
mangel [maŋ´el] substantiv ~n manglar det att mangla; an­ordning för mangling
Singular
en mangelobestämd form
en mangelsobestämd form genitiv
mangelnbestämd form
mangelnsbestämd form genitiv
Plural
manglarobestämd form
manglarsobestämd form genitiv
manglarnabestämd form
manglarnasbestämd form genitiv