publicerad: 2015
monark
mon·ark
[‑ar´k]
substantiv
~en ~er • kung, drottning, kejsare el. kejsarinna
| Singular | |
|---|---|
| en monark | obestämd form |
| en monarks | obestämd form genitiv |
| monarken | bestämd form |
| monarkens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| monarker | obestämd form |
| monarkers | obestämd form genitiv |
| monarkerna | bestämd form |
| monarkernas | bestämd form genitiv |


