publicerad: 2015
monark
mon·ark
[‑ar´k]
substantiv
~en ~er • kung, drottning, kejsare el. kejsarinna
Singular | |
---|---|
en monark | obestämd form |
en monarks | obestämd form genitiv |
monarken | bestämd form |
monarkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
monarker | obestämd form |
monarkers | obestämd form genitiv |
monarkerna | bestämd form |
monarkernas | bestämd form genitiv |