publicerad: 2015
monism
mon·ism
[‑is´m]
substantiv
~en • åskådning som härleder allt ur en enda princip el. substans, enhetslära
Singular | |
---|---|
en monism | obestämd form |
en monisms | obestämd form genitiv |
monismen | bestämd form |
monismens | bestämd form genitiv |