publicerad: 2015
mönja
1mönja
substantiv
~n • färg av ett gulrött pulver av blyoxid
Singular | |
---|---|
en mönja | obestämd form |
en mönjas | obestämd form genitiv |
mönjan | bestämd form |
mönjans | bestämd form genitiv |
2mönja
verb
~de ~t • måla med mönjefärg
Finita former | |
---|---|
mönjar | presens aktiv |
mönjas | presens passiv |
mönjade | preteritum aktiv |
mönjades | preteritum passiv |
mönja | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att mönja | infinitiv aktiv |
att mönjas | infinitiv passiv |
har/hade mönjat | supinum aktiv |
har/hade mönjats | supinum passiv |
Presens particip | |
mönjande | |
Perfekt particip | |
en mönjad + substantiv | |
ett mönjat + substantiv | |
den/det/de mönjade + substantiv |