publicerad: 2015
numerus
numer·us
[nu´mer‑]
substantiv
~et; pl. ~ • en grammatisk böjningskategori avseende antal mest ental och flertal
Singular | |
---|---|
ett numerus | obestämd form |
ett numerus | obestämd form genitiv |
numeruset | bestämd form |
numerusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
numerus | obestämd form |
numerus | obestämd form genitiv |
numerusen | bestämd form |
numerusens | bestämd form genitiv |