publicerad: 2015
omvända
om|vända
verb
‑vände, ‑vänt, ‑vänd n. ‑vänt, pres. ‑vänder • få att gå över till annan religion
Finita former | |
---|---|
omvänder | presens aktiv |
omvänds (omvändes) | presens passiv |
omvände | preteritum aktiv |
omvändes | preteritum passiv |
omvänd | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att omvända | infinitiv aktiv |
att omvändas | infinitiv passiv |
har/hade omvänt | supinum aktiv |
har/hade omvänts | supinum passiv |
Presens particip | |
omvändande | |
Perfekt particip | |
en omvänd + substantiv | |
ett omvänt + substantiv | |
den/det/de omvända + substantiv | |
den omvände + maskulint substantiv |
omvända sig
• gå över till annan religionOrdform(er) omvända sig