publicerad: 2015
patrull
patrull
[patrul´]
substantiv
~en ~er • mindre avdelning av soldater el. polis med särskild uppgift t.ex. spaning; grupp i allmänhet; patrullering; stöta på patrull möta motstånd
Singular | |
---|---|
en patrull | obestämd form |
en patrulls | obestämd form genitiv |
patrullen | bestämd form |
patrullens | bestämd form genitiv |
Plural | |
patruller | obestämd form |
patrullers | obestämd form genitiv |
patrullerna | bestämd form |
patrullernas | bestämd form genitiv |