publicerad: 2015
personlighet
pers·on·lig·het
substantiv
~en ~er • andlig och kroppslig individualitet; person med särpräglade karaktärsegenskaper
Singular | |
---|---|
en personlighet | obestämd form |
en personlighets | obestämd form genitiv |
personligheten | bestämd form |
personlighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
personligheter | obestämd form |
personligheters | obestämd form genitiv |
personligheterna | bestämd form |
personligheternas | bestämd form genitiv |