publicerad: 2015
polera
pol·era
verb
~de ~t • glätta, göra blank; putsa; ytbehandla trä med lack
| Finita former | |
|---|---|
| polerar | presens aktiv |
| poleras | presens passiv |
| polerade | preteritum aktiv |
| polerades | preteritum passiv |
| polera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att polera | infinitiv aktiv |
| att poleras | infinitiv passiv |
| har/hade polerat | supinum aktiv |
| har/hade polerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| polerande | |
| Perfekt particip | |
| en polerad + substantiv | |
| ett polerat + substantiv | |
| den/det/de polerade + substantiv | |


