publicerad: 2015
bespara
be·spara
verb
~de ~t • särsk. låta slippa
Finita former | |
---|---|
besparar | presens aktiv |
besparas | presens passiv |
besparade | preteritum aktiv |
besparades | preteritum passiv |
bespara | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bespara | infinitiv aktiv |
att besparas | infinitiv passiv |
har/hade besparat | supinum aktiv |
har/hade besparats | supinum passiv |
Presens particip | |
besparande | |
Perfekt particip | |
en besparad + substantiv | |
ett besparat + substantiv | |
den/det/de besparade + substantiv |
bespara sig
• äv. låta bli att göra ngt elakt: du kunde ha besparat dig den sista kommentarenOrdform(er) bespara sig