SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
påfart
på|­fart substantiv ~en ~er till större trafik­led; ​till fart 3
Singular
en påfartobestämd form
en påfartsobestämd form genitiv
påfartenbestämd form
påfartensbestämd form genitiv
Plural
påfarterobestämd form
påfartersobestämd form genitiv
påfarternabestämd form
påfarternasbestämd form genitiv