publicerad: 2015
påfart
på|fart
substantiv
~en ~er • till större trafikled; till fart 3
Singular | |
---|---|
en påfart | obestämd form |
en påfarts | obestämd form genitiv |
påfarten | bestämd form |
påfartens | bestämd form genitiv |
Plural | |
påfarter | obestämd form |
påfarters | obestämd form genitiv |
påfarterna | bestämd form |
påfarternas | bestämd form genitiv |