publicerad: 2015
radikal
1radik·al
[‑a´l]
adjektiv
~t ~a • grundlig, genomgripande; politiskt långtgående – Alla sammansättn. med radikal- hör till 1radikal.
Positiv | |
---|---|
en radikal + substantiv | |
ett radikalt + substantiv | |
den/det/de radikala + substantiv | |
den radikale + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de radikalare + substantiv | |
Superlativ | |
är radikalast | |
den/det/de radikalaste + substantiv |
2radik·al
[‑a´l]
substantiv
~en ~er 1 rot el. grundelement t.ex. i ord2 atom- el. molekylgrupp som har en el. flera oparade elektroner i yttersta elektronskalet och därför är reaktionsbenägen3 radikal person
Singular | |
---|---|
en radikal | obestämd form |
en radikals | obestämd form genitiv |
radikalen | bestämd form |
radikalens | bestämd form genitiv |
Plural | |
radikaler | obestämd form |
radikalers | obestämd form genitiv |
radikalerna | bestämd form |
radikalernas | bestämd form genitiv |