publicerad: 2015
retardera
re·tard·era
verb
~de ~t • få att minska farten; fördröja; mots. accelerera; jfr retardation
| Finita former | |
|---|---|
| retarderar | presens aktiv |
| retarderas | presens passiv |
| retarderade | preteritum aktiv |
| retarderades | preteritum passiv |
| retardera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att retardera | infinitiv aktiv |
| att retarderas | infinitiv passiv |
| har/hade retarderat | supinum aktiv |
| har/hade retarderats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| retarderande | |
| Perfekt particip | |
| en retarderad + substantiv | |
| ett retarderat + substantiv | |
| den/det/de retarderade + substantiv | |


