publicerad: 2015
ritualism
ritu·al·ism
[‑is´m]
substantiv
~en • riktning kännetecknad av hög värdesättning av yttre kyrkliga former
Singular | |
---|---|
en ritualism | obestämd form |
en ritualisms | obestämd form genitiv |
ritualismen | bestämd form |
ritualismens | bestämd form genitiv |