publicerad: 2015
rutten
rutten
adjektiv
ruttet ruttna • som genom naturliga processer sönderfallit och lösts upp
| Positiv | |
|---|---|
| en rutten + substantiv | |
| ett ruttet + substantiv | |
| den/det/de ruttna + substantiv | |
| den ruttne + maskulint substantiv | |
| Komparativ | |
| en/ett/den/det/de ruttnare + substantiv | |
| Superlativ | |
| är ruttnast | |
| den/det/de ruttnaste + substantiv |


