publicerad: 2015
schakt
1schakt
substantiv
~et; pl. ~ • stor öppning i marken; hisstrumma
Singular | |
---|---|
ett schakt | obestämd form |
ett schakts | obestämd form genitiv |
schaktet | bestämd form |
schaktets | bestämd form genitiv |
Plural | |
schakt | obestämd form |
schakts | obestämd form genitiv |
schakten | bestämd form |
schaktens | bestämd form genitiv |
2schakt
substantiv
~et el. ~en; pl. ~er el. ~ • jordskärning, sänkning åstadkommen genom schaktning
Singular | |
---|---|
ett schakt (en schakt) | obestämd form |
ett schakts (en schakts) | obestämd form genitiv |
schaktet (schakten) | bestämd form |
schaktets (schaktens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
schakt (schakter) | obestämd form |
schakts (schakters) | obestämd form genitiv |
schakten (schakterna) | bestämd form |
schaktens (schakternas) | bestämd form genitiv |