publicerad: 2015
sekret
1se·kret
[‑kre´t]
substantiv
~et; pl. ~ • avsöndringsprodukt från körtel el. cell
Singular | |
---|---|
ett sekret | obestämd form |
ett sekrets | obestämd form genitiv |
sekretet | bestämd form |
sekretets | bestämd form genitiv |
Plural | |
sekret | obestämd form |
sekrets | obestämd form genitiv |
sekreten | bestämd form |
sekretens | bestämd form genitiv |
2se·kret
[‑kre´t]
adjektiv; n. ~, ~a • ⟨åld.⟩ hemlig
Positiv | |
---|---|
en sekret + substantiv | |
ett sekret + substantiv | |
den/det/de sekreta + substantiv |