publicerad: 2015
skräck
skräck
substantiv
~en • stark rädsla; ngn/ngt som orsakar rädsla: pojkarna var kvarterets skräck
Singular | |
---|---|
en skräck | obestämd form |
en skräcks | obestämd form genitiv |
skräcken | bestämd form |
skräckens | bestämd form genitiv |