publicerad: 2015
snäsa
1snäsa
substantiv
~n snäsor • åthutning
Singular | |
---|---|
en snäsa | obestämd form |
en snäsas | obestämd form genitiv |
snäsan | bestämd form |
snäsans | bestämd form genitiv |
Plural | |
snäsor | obestämd form |
snäsors | obestämd form genitiv |
snäsorna | bestämd form |
snäsornas | bestämd form genitiv |
2snäsa
verb
snäste snäst • ohövligt avfärda, åthuta
Finita former | |
---|---|
snäser | presens aktiv |
snäses | presens passiv |
snäste | preteritum aktiv |
snästes | preteritum passiv |
snäs | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att snäsa | infinitiv aktiv |
att snäsas | infinitiv passiv |
har/hade snäst | supinum aktiv |
har/hade snästs | supinum passiv |
Presens particip | |
snäsande | |
Perfekt particip | |
en snäst + substantiv | |
ett snäst + substantiv | |
den/det/de snästa + substantiv |
snäsa av
• snäsa: snäsa av av el. (sällan) avsnäsa ngnInfinita former att snäsa av infinitiv aktiv Presens particip avsnäsande Perfekt particip en avsnäst + substantiv ett avsnäst + substantiv den/det/de avsnästa + substantiv