publicerad: 2015
spjuver
spjuver
[spju´ver]
substantiv
~n spjuvrar • skämtsam person
Singular | |
---|---|
en spjuver | obestämd form |
en spjuvers | obestämd form genitiv |
spjuvern | bestämd form |
spjuverns | bestämd form genitiv |
Plural | |
spjuvrar | obestämd form |
spjuvrars | obestämd form genitiv |
spjuvrarna | bestämd form |
spjuvrarnas | bestämd form genitiv |