SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
spränga
spränga verb sprängde sprängt få att explodera; upp­lösa: ​polisen sprängde ligan​ – De flesta sammansättn. med spräng- hör till spränga.
Finita former
sprängerpresens aktiv
sprängs (spränges)presens passiv
sprängdepreteritum aktiv
sprängdespreteritum passiv
sprängimperativ aktiv
Infinita former
att sprängainfinitiv aktiv
att sprängasinfinitiv passiv
har/hade sprängtsupinum aktiv
har/hade sprängtssupinum passiv
Presens particip
sprängande
Perfekt particip
en sprängd + substantiv
ett sprängt + substantiv
den/det/de sprängda + substantiv
den sprängde + maskulint substantiv
spränga sig över­anstränga sig
Ordform(er)spränga sig