publicerad: 2015
strålning
strål·ning
substantiv
~en ~ar • jfr stråle 1
Singular | |
---|---|
en strålning | obestämd form |
en strålnings | obestämd form genitiv |
strålningen | bestämd form |
strålningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
strålningar | obestämd form |
strålningars | obestämd form genitiv |
strålningarna | bestämd form |
strålningarnas | bestämd form genitiv |