publicerad: 2015
tanke
tanke
substantiv
~n tankar • det att tänka; resultat av tänkande; med tanke på med hänsyn till – I sammansättn. tanke-, ngn gång tank-.
Singular | |
---|---|
en tanke | obestämd form |
en tankes | obestämd form genitiv |
tanken | bestämd form |
tankens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tankar | obestämd form |
tankars | obestämd form genitiv |
tankarna | bestämd form |
tankarnas | bestämd form genitiv |