publicerad: 2015
boxning
box·ning
substantiv
~en ~ar • en kampsport där man får slå med knutna nävar på motståndarens ansikte och överkropp
| Singular | |
|---|---|
| en boxning | obestämd form |
| en boxnings | obestämd form genitiv |
| boxningen | bestämd form |
| boxningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| boxningar | obestämd form |
| boxningars | obestämd form genitiv |
| boxningarna | bestämd form |
| boxningarnas | bestämd form genitiv |


