publicerad: 2015
terror
terr·or
[ter´‑]
substantiv
~n • skräckvälde; urskillningslöst våld oftast mot civila i politiskt syfte
Singular | |
---|---|
en terror | obestämd form |
en terrors | obestämd form genitiv |
terrorn | bestämd form |
terrorns | bestämd form genitiv |