publicerad: 2015
bord
bord
substantiv
~et; pl. ~ 1 en möbel2 plankgång i fartygssida – I sammansättn. bord-, bords-; nästan alla sådana sammansättn. hör till bord 1.
Singular | |
---|---|
ett bord | obestämd form |
ett bords | obestämd form genitiv |
bordet | bestämd form |
bordets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bord | obestämd form |
bords | obestämd form genitiv |
borden | bestämd form |
bordens | bestämd form genitiv |