publicerad: 2015
ensemble
en·semble
[aŋsam´bel]
substantiv
~n [‑sambeln]; pl. ~r [‑sambler] 1 samverkande grupp musiker el. skådespelare2 grupp av samhöriga möbler3 kappa med kjol el. klänning i samma färg – Alla sammansättn. med ensemble- hör till ensemble 1.
Singular | |
---|---|
en ensemble | obestämd form |
en ensembles | obestämd form genitiv |
ensemblen | bestämd form |
ensemblens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ensembler | obestämd form |
ensemblers | obestämd form genitiv |
ensemblerna | bestämd form |
ensemblernas | bestämd form genitiv |