publicerad: 2015
fatta
fatta
verb
~de ~t 1 gripa2 ⟨ngt vard.⟩ förstå3 börja hysa; komma fram till: fatta misstankar om ngt; fatta beslut
Finita former | |
---|---|
fattar | presens aktiv |
fattas | presens passiv |
fattade | preteritum aktiv |
fattades | preteritum passiv |
fatta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fatta | infinitiv aktiv |
att fattas | infinitiv passiv |
har/hade fattat | supinum aktiv |
har/hade fattats | supinum passiv |
Presens particip | |
fattande | |
Perfekt particip | |
en fattad + substantiv | |
ett fattat + substantiv | |
den/det/de fattade + substantiv |
fatta sig
• fatta sig kort uttrycka sig kortfattatOrdform(er) fatta sig